SussClarre -

Älgjakt

Onsdagen den 14 oktober var Håkan och jag till skjutbanan för att dra några provskott inför årets älgjakt, efter som det är min första vill jag vara säker på att träffbilden sitter där den skall.
Och det gjorde den nästan, låg lite lågt så det blev höjning med några snäpp på kikaren och några testskott med några skarpa alaskor som satt perfekt, efteråt blev det kaffe och lite jakt snack i solen.
Fredagen den 16 var det så dax för den första älgjakten, jag blev inbjuden att jaga i Råum av Kajsa och Thomas Jonasson som är två helt underbara vänner.
08.00 var det samling hos Kajsa och Thomas som bjöd deltagarna på kaffe och sedemera även på lunch, efter detta blev det dragning av pass och regel genomgång av jaktledaren innan vi drog ut i markerna för att jaga.
Det var ruggigt och regnigt som det skall vara på älgjakt, men med rätt kläder var det inga problem.
Vi jagade av södra delen under förmiddagen utan framgång.
Vi återsamlades för lunch och sedan ett nytt drev på norra delen under eftermiddagen som inte gav en enda älg.
Dag två var Suss med och vädret visade sig från en helt annan sida, strålande sol och lite vind, laget såg åtta älgar men inga skott denna dag heller.
Per satt tjugo meter från en kalv men kunde inte skjuta pga. att ko med en kalv var fredad under jaktens första vecka.
Men vi var alla nöja med dagen i övrigt och nästa helg är det jakt igen i Råum.
Nästa helg blir det dock jakt i Åskog med mitt ordinarie jaktlag, detta lär jag återkomma med längre fram.
//Clarre

2009-10-19 @ 10:38:17 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Födelsedagsfirande på Bromma Flygplats

Jag har behållit en hemlis/överraskning sedan 11 maj... Tro det eller ej :-) Visst har jag varit duktig!? Jag var ju alldeles tvungen att dela hemlisen med Luisa, annars vet jag inte hur det hade gått...

Och snacka om att grabbarna blev glada när de förstod överraskningen, att provflyga helikopter...

Först hade piloten, Svein Martinsen, en liten genomgång av själva helikoptern. Grabbarna lyssnade uppmärksamt, så gjorde även jag och Luisa

Först på tur var Marco. Gissa han var nervös. Han hade ingen aning och kunde inte riktigt smälta att han skulle spaka själv...

Marco lever nog på den adrenalinkicken lääääänge....

Medan Marco flög roade vi oss själva...

Sedan var det äntligen Clarres tur...

Det blir svårt att toppa så jag tänker inte ens försöka... Men GRATTIS mina älsklingar!! Jag hoppas jag gett er en upplevelse för livet!!!

Sedan var det dags för piloten att "parkera" helikoptern...

Puss//Suss

2009-10-10 @ 20:37:27 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sista turen 2009

Ja nu var det nog sista turen med hojen för i år, mågen Per och jag bestämde oss sent i går kväll efter en koll på väderkartan.
Vi drog upp till Torsby för att luncha med vår arbetsgivare Erik Hansson på Wermtec, det är han som håller oss med jobb i Norge.
Kanonväder hela vägen upp, vinden var hård, men när man kom i medvind och 120 blås så var det som att åka i vindstilla.
Efter en god måltid och lite eftersnack var det dax att dra hem igen.
Det blev östsidan Fryken ner till Sunne och sedan över höjden ner till Munkfors, men 6 km från Munkfors var det slutåkt för Per hojen tvärdog och vi fick ringa Pers mor som hyrde kärra och kom och hämtade den gamla pannan från 1948.
När allt var lastat och klart drog jag så fort det bara gick mot Åsviken timmen hade blivit sen och solen var på väg ner så det blev närmsta och krokigaste vägen.
Blia , Ransäter, Edeby, Olsäter, Mölnbacka, Molkom, Väse susades förbi och mörkret var redan ett faktum.
Vi väntar nog snö snart för snöpinnarnas var redan på plats och markeringarna lyste och visade vart åt vägen bar.
Hemma vid 19 tiden utan några problem med vilt. Skönt det återkommer jag med efter älgjakten.
Bara att koka Te bre några mackor ladda videon ner i soffan för 20.00 kommer höjdpunkten Kina o Lollo I Arga Snickarn på kanal 5.
//Clarre

2009-10-07 @ 22:41:51 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Arga Snickaren hos Kina o Lollo

Hej kära vänner,

Äntligen har Arga Snickaren visats på TV och jag kan lägga upp bilderna jag tog i våras på min älskade systers och hennes familjs hem. Vilken fantastisk hjälp de fick, och tänk att äntligen få ha annat i huvudet än att renovera, renovera, renovera.

Jag måste säga att snickaren var ganska brutal, men han har verkligen bidragit på många sätt.